Några av de organisationer som deltog på mötet med Näringslivsdepartementet

Några av de organisationer som deltog på mötet med Näringslivsdepartementet

– Det kan inte vara riktigt att yrkesfiskare ska vara skyldiga att berätta var de fiskar, när de fiskar och rapportera in sina fångster medan fritidsfiskare kan fiska med samma redskap och inte behöver rapportera in någonting, säger Thomas Johansson som kommer att begära att regelverket ses över i samband med ett möte med Näringsdepartementet den 31 augusti.

Idag finns en rapportskyldighet för yrkesfiskare, det finns en kvot som ska följas, var redskapen finns ska medelas till myndigheter liksom när fisket bedrivs och vad som fångas. Samma regler gäller inte för fritidsfiskare, husbehovsfiske, trots att det finns exempel på att fritidsfiskare bedriver sitt fiske med samma redskap och säljer sin fångst, olagligt.

– Vi vet att fritidsfiskare köpt laxfällor, push-up fällor från yrkesfiskare sedan de redskapen skrivits av i verksamheten och sedan bedrivs ett i stort sett helt oreglerat fiske utan några skyldigheter att rapportera något alls. Sen kan det ju ifrågasättas om det verkligen är ett fritidsfiske det handlar om. Vi har fått flera rapporter, bara nu i sommar om försäljning av lax i sommarstugeområden och där vet vi att det inte handlar om yrkesfiskare som får sälja sin fångst, fortsätter Thomas Johansson.

Kryphål

– Det här är ett kryphål i regelverket och vi vet också att det utnyttjas.Vi har fått rapporter om yrkesfiskare som åkt ut och vittnat sina egna redskap och samtidigt haft med sig en anhörig och vittjat dennes redskap, som ju räknas som fritidsfiskare. Det blir en konstigt och svårkontrollerad sammanblandning av fångsterna mellan yrkesfiske och fritidsfiske.

– Vi vill naturligtvis inte plocka ifrån skärgårdsbefolkningen och sommarstugeägarna möjligheten att få fiska för husbehov men alla inser att det inte är ett fritidsfiske om du fiskar med yrkesredskap och plockar upp långt mer än vad du någonsin kan äta, inte ens en med en enormt stor familj. Dessutom är det ett fiske på hotade arter som vi inte bör äta, tillägger Thomas Johansson.

Mellanårsflex

Stiftelsen vill också få bort det som kallas mellanårsflex som finns inbyggt i det nuvarande systemet och som har med de fastställda kvoterna att göra. Fiskas inte den beslutade kvoten upp ett år så kan 10 procent flyttas över till kommande år.

– Det betyder att om det är dåligt med fisk i havet ett år, på grund av överfiske, så ökas kvoten kommande år och det kan inte vara en klok förvaltning av våra fiskbestånd.

Tankar

Stiftelsen vill också stoppa ett förslag om ett fiske med vattentankar i båtarna. Ett förslag som väckts på den finska sidan av Östersjön. Båtar ska förses med tankar med vatten och sedan yrkesfiskarna kunna fånga stora mängder fisk som ska sedan sorteras så att vild lax och vild öring ska släppas tillbaka.

– Det faller på sin egen orimlighet för hur ska detta kunna kontrolleras? Hur ska kustbevakning och havs- och vattenmyndigheten kunna kontrollera vad båtarna har i sina tankar och dessutom blir det ett oerhört hårt slag mot idag redan hotade bestämd då alla laxar och öringar som plockas upp och läggs i tankar inte kommer att överleva. När vi diskuterar hotade bestånd så måste vi alltid ha i minnet att då är varenda enskild invid oerhört viktig. För att rädda ett hotat bestånd så måste vi försöka se till att varenda enskild fisk kan vandra upp och fortplanta sig. Då kan vi inte bedriva ett svårkontrollerat fiske där 25-30 procent av den vilda lax och den vilda öring som fångas inte överlever, anser Thomas Johansson.

Det fjärde kravet handlar om att Stiftelsen vill att EU-komissionen och ministerrådet lyssnar på de vetenskapliga råd som det internationella havsforskningsinstitutet, ICES, har givit inför 2024. Där vill ICES stoppa allt fiske efter lax i delområde 30.

Totalstopp

Det femte kravet från Stiftelsen för Östersjölaxen är ett totalstopp för all storskalig trålning efter sill/strömming i Östersjön.

– Vi måste agera snabbt och kraftfullt då vi ser att en fiskart kraftigt minskar ute i havet. Här handlar det om torskens, laxens, öringens och andra fiskarters mat som är på väg att försvinna. Det är oerhört allvarligt då det hotar hela ekosystemet på ett sätt som vi inte sett tidigare. Därför måste det till ett totalstopp, nu, så att bestånden har en chans att återhämta sig.

Så hur stora är då möjligheterna att Näringsdepartementet går Stiftelsen till mötes?

– Det återstår att se. Vi och Östersjölaxälvar i Samverkan kommer i alla fall se till att framföra det vi tycker och vi kommer att ge vår syn på regelverk, läget i våra sötvatten och situationen i Östersjön.